iamfrank

Kom hem och ringde hem till mamma och pappa för att prata om helgen. Fick beskedet att Frida blivit sämre och troligen ska avlivas i morgon. Visste att hon blivit dålig, men man vägrar ju inse att det faktiskt är så.

Enligt mamma så är hon ganska pigg och viftar på svansenoch traskar på bra på promenaderna men hon bukandas och äter dåligt. 14år. Hon är gammal.

 

Har så mycket minnen med den hunden. Hon har fått mig att skratta, gråta och vara arg som ett bi- men hon har alltid varit otroligt älskad. För en mer levnadsglad hund får man nog leta efter.

 

Hon kommer bli saknad!

 

 

 

...har tagit mig i kragen och insett att jag måste sova mer. Så har faktiskt lyckats gå och lägga mig runt kl 21- i flera dagar. I genlängd så har jag kunnat träna några morgnar utan att framåt eftermiddagen hamna i nått zombieliknande tillstånd.

 

Har nog aldrig längtat efter att springa så som jag gör nu. Vår, vår kom- ge mig asfalt och mjuka skogsvägar- ge mig frisk luft och värmande sol!

 

Tomt här hemma, Fredrik tog barnen till Hultsfred idag för att begrava Sotis- och de bestämde sig för att stanna kvar. Så jag har alltså barnfritt. Det har ju sina fördelar, men hade gärna haft Mellemannen hemma o pussat och kramat lite extra på honom idag. Tog ett bra tag igår innan han somnade. Ledsen stackarn, och blev kanske inte bättre av att jag också bölade.

 

De andra två ligisterna verkar vara allmännt förvirrade då deras farbror har gått bort. I natt hade de vänt upp och ner på hela buren. Ska bli intressant och se vad de hittar på härnäst.

 

Nu ska jag moffa godis och inta soffan!

 

 

Sotis hade blivit allt sämre från i går till idag. Han såg inte katig ut hos veterinären. Hon gjorde så gott hon kunde= skriva ut antibiotika. Men, kan man inget om smådjur så kan man inte. Nu i efterhand så hade det ju inte skadat om han fått vätska, men men lätt att bli efterklok. Troligen var det försent iallafall.

 

Han såg ut att pigga på sig lite när vi kom hem. Men, när jag kom hem efter jobbet så kändes han kall. Gav han smärtstillande och lade värmekudden mot buren där han satt.

Men, tyvärr så dog han nån timme senare. Fy, faan.  Melle är helt förstörd, och jag är inte långt ifrån.

 

I morgon blir det att begrava honom brevid sin bror Blixten som dog bara 5månader gammal. När Blixten blev sjuk så tog Sotis hand om honom- värmde honom och skötte honom. Den tiden han var ensam innan vi fick hem Jesper och Gullringen blev han tamare och socialare än innan- och det har hållt i sig hela hans korta liv.

 

Han må "bara" ha varit en liten råtta- men han rymde en stor personlighet och kommer förbli saknad.

 

 

...med att vara hemma.

I måndags var Melle febrig. Ja, jag är en ganska hård mamma. Hade han inte haft feber så hade jag skickat iväg honom till skolan. I går var han helt ok, lite hosta, men det dör man ju inte av- så iväg till skolan så mamma får jobba. I dag var det dock Kevins tur att gnälla. Trodde mest han var trött så sa nästan att vi skulle ta febern för att göra honom "glad" (han var såå avundssjuk i måndags på Melle, eftersom Melle fick ta tempen och inte han).

Skit, tempen visade på 38,7- så var bara att börja ringa runt.

 

Tur i oturen så var Fredrik fast norrut. Är visst trafikolyckornas månad. Så han kom inte hem förrän kl var närmare 11. (brukar vara hemma frunt kl 03:00-05:00) Tröttare än tröttast. Så han såg nog nästan Kevins sjukdom som en räddning i nöden, och ringde och vabbade för i morgon. Så nu blir han långledig och jag kan gå och jobba i morgon- ja, kanske redan i em om han vaknar i någorlunda tid. :)

 

Nej, jag är ingen gull i gull mamma, men jag tror inte att jag är en sämre mamma för det. Kärlek, det överöser jag mina barn med!

 

Dags att ge råttorna lite kärlek- lite bilder kommer senare!

 

 

 

 

 

 

...våren kom och med den massor av energi, och med energi kommer viljan att springa. Hann med en runda innan snön åter lade sig vit över Vimmerby. Skit. Ja, jag gillar ju att åka skidor också, men nu får det räcka nu vill jag ha vår- nu vill jag springa.

Bästa medicinen mot precis allt.

 

Corinne, vädermetrologen- tittade inte ens upp i morse så det sa mer än tusen väderprognoser på tv. Ville inte ens titta ut. Ut och mata fåglarna- vet inte varför jag matar dom-. För jag hatar fåglar, eller hatar är inte rätt ord. Jag är rädd för fåglar. Men de är ju djur och de har också rätt att överleva. Fina är de på håll- och de verkar tycka att jag är lika farlig så vi har ett bra samarbete där.

 

Corinne gick inte ens upp för att äta frukost. Var hemma en snabbis på lunchen och utfodrade Melvin som var hemma från skolan idag. Corinne låg fortfarande och sov på samma ställe.

Kom hem från jobbet och katten ligger kvar på samma ställe, dock behagade hon sig denna gång komma ut i köket och "prata" lite, ut och lufta pälsen skulle hon i 5min. Sen krävde hon skinka (hon tröstäter också när vädret är tråkigt) när var hon nöjd lade hon sig tillrätta på en stol- där hon troligen kommer ligga resten av kvällen tills hon tröttnat och därefter förflyttar sig till sängen.

 

Skulle vilja köra samma melodi som hon- men jag har visst en disk att ta tag i- borde börja med den typ NU!